Brandskydd under byggtiden

 

1.   Bakgrund och syfte
       

I tidigare BBR berättar Jens Ärlebrant fanns det beskrivet i avsnitt 2:3 andra stycket ”om byggnader eller delar av dem är i bruk eller skall tas i bruk då byggnads- eller rivningsarbeten pågår, skall nödvändiga åtgärder ha vidtagits för att skydda boende och brukare mot personskador”.

I BBR 19 fortsätter Jens Ärlebrant är motsvarande krav beskrivet i avsnitt 2.3 ”om byggnader eller delar av dem är i bruk eller tas i bruk när byggnads- eller rivningsarbeten pågår, ska åtgärder ha vidtagits för att skydda boende och brukare mot skador till följd av olycksfall, skadliga ljudnivåer, föroreningar i skadliga koncentrationer eller motsvarande”.

 

2.       Ansvar

 

Det är byggherren som har det fulla ansvaret för brandskyddet och utrymningssäkerheten under byggtiden säger Jens Ärlebrant.

Vid byggnation med pågående verksamhet skall byggherren i en plan redovisa hur brandskyddet och utrymningssäkerheten säkerhetsställs under byggtiden för brukaren.

Den person som upprättar planen bör ha motsvarande kompetens som den som upprättar brandskyddsdokumentationen bedömer Jens Ärlebrant, d v s vara utbildad brandingenjör och ha erfarenhet från projektering av liknande objekt eller ha motsvarande kompetens.

3.   Planens innehåll
       

Jens Ärlebrant bedömer att följande delar bör finnas med i planen för brandskydd under byggtiden. Det bör finnas loka många versioner av planen som det finns byggetapper.

• Brandskyddsorganisation och ledningsansvar
• Personalens utbildning
• Styrning av materialflöden
• Släckmaterial
• Utrymningsvägar
• Utrymningslarm
• Brandcellsgränser
• Heta arbeten och brandstiftare
• Risker och gasflaskor
• Aktiva brandsläcknings- och brandventilationssystem
• Insatsplan för brandförsvaret

 

 

4.   Brandskyddsorganisation och planer
       

En arbetsledare ska utses som ansvarig för brandskyddet och utrymnings­säkerheten under byggtiden säger Jens Ärlebrant. Arbetsledare ska ha kunskaper och befogen­heter  som svarar mot ansvaret. Organisation, personer, delegation, ansvar och befogenheter för att sä­kerställa brandskyddet och utrymningssäkerheten under byggtiden skall doku­menteras berättar Jens Ärlebrant.             

 

Entreprenörerna ska innan de påbörjar sitt arbete visa i en handling hur de klarar brand- och utrymningsskyddsanvisningarna i de olika bygg­etapperna.

 

Det ska finnas en plan som visar vad som skall göras och av vem vid larm eller tillbud (hantering av gasflaskor, larminformation till rädd­ningstjänsten etc).

 

En utrymningsplan ska upprättas för varje byggetapp.

 

Tillbud skall inte undanhållas utan undersökas och utvärderas av brand­sak­kunnig person.

 

Brand- och utrymningsskyddet skall följas upp genom:

• skyddsronder
• stickprovskontroller

Protokollförda informationsmöten skall hållas med samtliga byggarbetare som kommer att vistas på byggarbetsplatsen. Till minnesanteckningarna bör bi­fogas en närvarolista.

 

Byggbranschens egna skyddsföreskrifter skall lyftas fram så att alla be­rörda har kunskaper om dess innehåll säger Jens Ärlebrant. Skyddsföreskrifterna skall följas upp, vilket skall journalföras av ansvarig arbetsledare. Den brandskyddsansvarige hos entreprenören är ansvarig för att tillstånd för heta arbeten utverkas vid de egna arbetena. Entreprenörens brandskyddsansvarige har förutom tillståndsgiv­ningen ansvar för kontroll och uppföljning av de egna arbetena med avseende på brandskydd säger Jens Ärlebrant.

 

5.         Utbildning
 

Jens Ärlebrant förtydligar att entreprenörer som arbetar på arbetsplatsen ska:

• ha kunskaper om var släckmaterielen finns, de tillfälliga släckstatio­nerna och de stationära släckstationerna i byggnaden.
• ha kunskaper om hur man hanterar släckredskapen.
• ha kunskaper om hur arbetsplatsen utryms.
• ha grundläggande kunskaper om brands uppkomst och spridning.
• ha kunskap och förståelse för anvisningarna i denna vägledning.
• ha kunskaper om var larmknappar för utrymningslarm finns.
• ha kunskaper om organisation och planer.

Brukarna ska:

• ha kunskaper som ovan och
• vara övad i hur byggnaden utryms.

 

 

6.    Materialflöden
     

Byggmaterial och sopor förvaras utanför byggnaden bör förvaras utanför byggnaden säger Jens Ärlebrant. Den mängd brännbart byggmaterial som skall användas under dagen kan förvaras i byggnaden inom den del av byggnaden där byggnation sker.

 

Brännbart emballage och brännbara byggsopor transporteras ut ur byggnaden vid arbetsdagens slut. Byggmaterial får inte förvaras i utrymningsvägar eller i korridorer som betraktas som väg till utrymningsväg säger Jens Ärlebrant.   

 

 

7.          Utrymningsväg

 

Byggarbetsplats och brukarnas verksamhet ska förses med utrymningsvägar så att funktionskraven i BBR uppfylls, bl a avseende:

• vägledande markeringar
• dörrars fria bredd och öppningsfunktion

 

 

8.        Brandtekniska avskiljningar
   

Byggarbetsplatsen skall avskiljas i brandteknisk klass EI 30. Tillfälliga håltagningar skall tätas provi­so­riskt säger Jens Ärlebrant.

 

Dörrar i brandcellsgräns får inte ställas upp på kil. Måste dörrar i brand­cellsgräns ställas upp p g a materialtransport eller liknande skall de stäl­las upp på rökdetektorstyrd hållmagnet eller förses med dörröppnare eller liknande utvecklar Jens Ärlebrant.

 

Ventilationskanaler som betjänar även andra utrymmen än byggarbets­platsen pluggas vid brandcellsgräns eller förses med typgodkända brand/brandgasspjäll.

 

9.            Släckmaterial

Jens Ärlebrant berättar vidare att släckstationer  ska etableras på strategiska ställen, Dessa stationer förses med minst två stycken pulversläckare motsvarande SS EN 3, effektivitetsklass 55A 233BC ställas ut på. Avståndet till en släckstation bör inte överstiga 25 m.

 

10. Utrymningslarm

 

Utrymningslarm kan utgöras av en fastighetsanläggning eller t ex kolsyredrivna tyfoner säger Jens Ärlebrant. Larmaktivering som startar utrymningslarmet ska placeras ut på strate­giska ställen.

 

Utrymningslarmanläggning ska funktionsprovas regelbundet under byggnationen. Larmet bör ha en hörbarhet av lägst 65 dB(A) i samtliga utrymmen som larmet betjänar.

 

 

11. Heta arbeten och brandstiftare

 

Heta arbeten ska så långt det är möjligt utföras utanför byggnaden säger Jens Ärlebrant. Heta arbeten ska utföras av utbildad person och enligt de föreskrifter som gäller vid heta arbeten.

 

Vid heta arbeten inomhus ska alltid minst en utbildad brandvakt fin­nas säger Jens Ärlebrant. Brandvakten får inte ha andra arbetsuppgifter under tiden han är brand­vakt.

 

Arbetsledningen ska lista de olika arbetena som klassas som heta arbe­ten. Arbetsledningen ska även lista riskarbeten som formellt inte klassas som heta arbeten men som bedöms kunna orsaka en brand säger Jens Ärlebrant. Skyddsåtgärder som ska vidtas vid dessa arbeten kan tas fram i samråd med brandsakkunnig person.

 

Arbetsledaren som ansvarar för brandskyddet och utrymningssäkerheten ska alltid veta var någonstans heta arbeten utförs och vem som utför heta arbeten eller andra arbeten som kan starta en brand. Övriga möjliga brandstiftare ska listas, förebyggas och följas upp.

 

12. Risker och gasflaskor

 

Gasflaskor ska vid arbetsdagens slut förvaras utanför byggnaden säger Jens Ärlebrant.

 

Gasflaskor som förvaras inne i byggnaden ska utmärkas på ritning och ritningen ska finnas hos den brandskyddsansvarige arbetsledaren.

 

13. Aktiva system

 

Då byggnadsverksamheten riskerar att aktivera ett aktivt släcksystem kan det tillfälligt sättas ur drift. Rutiner för återställning samt rutiner för säkerställande av motsvarande skyddsnivå ska finnas säger Jens Ärlebrant.

 

14. Insatsplan för räddningstjänsten

 

Insatsplanen för räddningstjänsten säger Jens Ärlebrant.

 

Insatsplanen för räddningstjänsten kan innehålla uppgifter som:

 

 

15. Övrigt

 

Berörda försäkringsbolag bör kontaktas och ges tillfälle att svara på om de har andra skyddskrav säger Jens Ärlebrant. Anvisningen och direktiv hur brandskyddet skall lösas under
byggtiden bör finnas med som underlag vid upphandling av entreprenörer säger Jens Ärlebrant .